Den följande texten är ett utdrag från Andrés Vázquez de Pradas biografi om den helige Josemaría, grundaren av Opus Dei. (The Founder of Opus Dei. The Life of Josemaría Escriva. Band 1, kap. 7)

”Den 6 oktober 1932, i samband med en reträtt hos de barfota karmelitermunkarna, befann sig den helige Josemaría i bön i Den helige Johannes av Korset kapell, då han fick en inre uppmaning om attför första gången åkalla de tre ärkeänglarna S:t Mikael, S:t Gabriel och S:t Rafael samt de tre apostlarna S:t Petrus, S:t Paulus och S:t Johannes. Från och med det ögonblicket ansåg han dem vara skyddspatroner för Opus Deis olika apostoliska verksamhetsområden.

Arbetet med kristendomsundervisningen för unga kom under S:t Rafaels beskydd; som ett resultat av detta arbete skulle det komma nya kallelser till Opus Dei, och den andliga och mänskliga utbildningen av dessa personer sattes under S:t Mikaels beskydd. Slutligen fick familjefäderna och mödrarna, som deltog i det apostoliska arbetet eller som själva blev medlemmar i Opus Dei, S:t Gabriel som skyddspatron.

Två dagar senare, en lördag, skriver den helige Josemaría: Jag bad Opus Deis Preces (böner) samtidigt som jag åkallade de heliga ärkeänglarna, våra skyddsänglar S:t Mikael, S:t Gabriel, S:t Rafael… och jag är helt övertygad om att denna trefaldiga åkallan av tre Herrar, som befinner sig så högt upp i himmelriket, måtte vara – ja är – alldeles välbehagligt för den treenige Guden och måtte få Opus Deis arbete att gå framåt med snabba steg.

I en annan skrift från den 8 maj 1931 på S:t Mikaels uppenbarelsedag läser vi: Jag har lagt Verket (Opus Dei) i S:t Mikaels hand; han som är den store förkämpen, och jag tror, att han har hört mig.