Intervju med pater Thomas Williams, dekan för teologiska avdelningen vid Regina Apostolorum-universitetet i Rom, publicerad av nyhetsagenturen ZENIT.
”National Geographic” har sagt att man i slutet av denna månad tänker publicera en översättning till olika språk av denna antika text som populärt går under namnet ”Judasevangeliet”.
Handskriften är på 31 sidor, är skriven på koptiska och hittades i Genève så sent som år 1983 hade hittills inte översatts till något modern språk.
– Vad är Judasevangeliet?
– Fader Williams: Även om det ännu återstår att ordentligt verifiera handskriften så är det troligt att den är en text från 300- eller 400-talet, kopia av ett tidigare dokument, och författad av kainiter en gnostisk sekt.
Dokumentet presenterar Judas Iskariot på ett positivt sätt och beskriver honom som att det var han som lydde den gudomliga ordern genom att överlämna Jesus till myndigheterna så att Hans död kunde lända till världens frälsning.
Det kan hända att det är just en kopia av ”Judasevangeliet” som Irenaeus av Lyon citerar i sitt verk ”Mot villolärorna”, skrivet omkring år 180.
– Om nu dokumentet är äkta, innebär den en utmaning för den katolska kyrkans tro? Rycker den marken undan fötterna från kristendomen, som någon tidningsnotis föreslår?
– Fader Williams: Förvisso inte. De gnostiska evangelierna, som det finns så många av, kan inte vara riktiga kristna dokument, av den enkla anledningen att de kommer från en synkretistisk och alltså kättersk sekt som tog upp element från flera olika religioner, inklusive från kristendomen.
Alltsedan de började ges ut har den kristna gemenskapen förkastat dessa dokument eftersom de är oförenliga men den kristna tron.
Dessa teorier är inte nya. Vi kan bara påminna om rockoperan ”Jesus Christ Superstar”, år 1973, där Judas sjunger: ”Jag har verkligen inte kommit hit av egen fri vilja.” Och på senare tid har framgången med boken Da Vinci-koden öppnat Pandoras ask än en g
Man kan säga att ”Judasevangeliet” är en skrift av samma slag. Den må ha stort historiskt värde, eftersom den medverkar till vår kännedom om gnosticismen, men den utgör alls ingen utmaning för kristendomen.
– Är det sant att katolska kyrkan har försökt undanhålla allmänheten denna text och andra apokryfiska dokument?
– Fader Williams: Detta är fantasier som Dan Brown, Da Vinci-kodens författare, har försökt sprida, liksom andra författare som ger konspirationsteorin sitt stöd.
Gå bara in i vilken katolsk bokhandel som helst och ni hittar där en kopia av de gnostiska evangelierna. De kristna tror inte att de är äkta men har ändå ingen avsikt att gömma undan dem.
– Men tror du inte att ett dylikt dokument gör att man börjar ifrågasätta de kristna källorna, i synnerhet de fyra kanoniska evangelierna?
– Fader Williams: Kom ihåg att gnosticismen dök upp i mitten på 100-talet och att ”Judasevangeliet”, om det är äkta, antagligen daterar sig till slutet på 100-talet.
Det är som om jag nu skulle börja skriva en bok om inbördeskriget i USA och skulle presentera det som en förstahandskälla till detta krig. Texten kan inte ha skrivits av ett vittne som var med, vilket å andra sidan är fallet med åtminstone två av de kanoniska evangelierna.
– Varför var anhängarna av den gnostiska rörelsen så intresserade av Judas?
– Fader Williams: En av de största skillnaderna mellan de gnostiska rörelserna och kristendomen ligger i uppfattningen om urpsrunget till det onda i universum.
De kristna tror att en god Gud skapade en god värld, och att på grund av att den fria viljan missbrukades, kom synden och fördärvet in i världen och skapade oordning och lidande.
Gnostikerna anser att det är Gud som skapat det onda i världen och säger att Han skapade världen på ett oordnat sätt. Därför vill de rehabilitera figurer i Gamla Testamentet som Kain, som dödade sin bror Abel, och Esau, Jakobs storebror, som sålde sin förstfödslorätt mot en tallrik linser.
Judas passar så bra in i den gnostiska uppfattningen av världen som säger att Gud vill det onda i den.
– Men tror du inte att Judas förräderi var ett nödvändigt inslag för Guds plan, så som texten antyder, så att Kristus skulle kunna ge sitt liv för människorna?
Fader Williams: Eftersom Gud är allvetande känner han till alla våra val, inklusive våra felaktiga beslut, och räknar med dem i sin frälsningsplan för världen.
I sin sista bok ”Minne och identitet” reflekterade Johannes Paulus II på ett mycket vackert sätt om huruvida Gud fortsätter att göra till gott även det värsta onda som människan kan förorsaka.
Det betyder emellertid inte att Gud vill att vi gör det onda, eller att han önskade att Judas skulle förråda Jesus. Om det inte hade varit Judas skulle det varit någon annan, vem som helst. Myndigheterna hade bestämt att Jesus måste dö och det var bara en tidsfråga.
– Vilken är kyrkans inställning till Judas? Är det möjligt att man ”återupprättar” honom?
– Fader Williams: Även om den katolska kyrkan har en kanoniseringsprocess genom vilken man förklarar att några personer är i himlen, som helgonen är, så finns det ingen liknande process som skulle förklara att en person är fördömd.
Historiskt sett har många trott att Judas är i helvetet, på grund av Jesu stränga omdöme om honom när Han säger: ”Det hade varit bättre för honom att han inte blivit född” (Matt 26:24). Men inte ens dessa ord är ett bevis för att tro att han skulle vara i helvetet.
I boken han skrev år 1994, ”Att skrida över hoppets tröskel”, skrev Johannes Paulus II att de ovanstående orden som Jesus uttalade ”inte säkert visar på evig fördömelse”.
– Men om det är någon som förtjänar att vara i helvetet – är det då inte Judas?
– Fader Williams: Det är säkert att det är många människor som förtjänar helvetet, men vi måste komma ihåg att Guds nåd är så oändligt mycket större än vår svaghet.
Petrus och Judas begick liknande misstag. Petrus förnekade Jesus tre gånger och Judas överlämnade honom. Och nu anser vi Petrus för att vara ett helgon medan vi anser Judas vara en förrädare.
Den största skillnaden mellan de två är inte hur stor deras synd var och hur den yttrade sig, utan istället viljan att acceptera Guds nåd. Petrus grät över sina synder, gick tillbaka till Jesus och fick dennes förlåtelse. Evangeliet beskrivning av Judas säger att han gick och hängde sig i förtvivlan.
– Varför väcker ”Judasevangeliet” så stort intresse?
– Fader Williams: Teorierna om Judas är inte nya. Vi kan bara påminna om rockoperan ”Jesus Christ Superstar” från år 1973, där Judas sjunger: ”Jag har verkligen inte kommit hit av fri vilja”, eller Taylor Caldwells roman från år 1977, ”I, Judas” (Jag, Judas).
Och på senare tid har det säkert varit den rekordartade ekonomiska framgången med boken Da Vinci-koden som öppnat Pandoras ask än en gång coh gjort att terorier av denna typ anses vara av ekonomiskt intresse...
Michael Baigent, författare till boken ”Holy blood, holy grail”, har nu skrivit boken ”The Jesus Papers”, där han återskapar den gamla historien som säger att Jesus överlevde sin egen korsfästelse.
Och en nyligen publicerad ”vetenskaplig” studie bekräftar att väderförhållandena kan ha gjort att Jesus gick på ett stycke flytande is på Galileiska sjön, när evangeliet säger att han gick på vattnet.
Kort och gott, för dem som tvärsäkert avvisar tanken att mirakel kan existera, då är vilken som helst teori, hur underlig den än må vara, bättre än det som kristendomen säger.