Det var samma problem som så många familjer i Madrid har nuförtiden i vår omgivning. Lösningen var att flytta till den stadsdel där skolan ligger, så att familjelivet skulle bli bättre och det praktiska enklare. Vi hade övervägt att flytta i ungefär två år, men utan att rent konkret tänka på tidpunkten, inte heller hur det skulle genomföras, eftersom vi endast hade ekonomiska resurser som räckte till de löpande utgifterna.

När jag var i denna situation fick jag på ett Opus Dei-center se ett bönekort av Dora, och där blev jag uppmuntrad att be henne om förböner. Jag kände henne inte, men den familjära stämningen, förståelsen och omtänksamheten på centret var sådant, att jag omedelbart accepterade Dora i mitt liv och bad hennes bönekort dagligen, som om jag kände henne väldigt väl. Det verkade som om ingen, bättre än hon, kunde förstå de problem en familjemor har, med att dag för dag hjälpa de sina och att ge dem det som behövs för att leva kristet i sina studier, i sitt arbete, och att sprida glädje...

Jag började be bönen på bönekortet varje dag, samtidigt som vi utannonserade vår lägenhet till försäljning. Till min förvåning började allt att lösa sig på ett väldigt naturligt sätt. Nästan utan att vi lade märke till det, hade vi bestämt oss för att flytta till en annan stadsdel, och vi hittade en hyreslägenhet som vi kunde bo i under maximalt sex månader, medan vi försökte sälja huset. Vi lyckades sälja vår lägenhet innan det hade gått fyra månader och medan fastighetskrisen i Spanien var väldigt akut.

Sedan dess har det gått två år och vi har lyckats köpa en annan lägenhet mycket nära skolan. Våra liv har förändrats väldigt mycket under dessa två år. Med Guds hjälp har vi en ekonomi som underlättar våra dagliga sysslor. Jag har aldrig tvivlat på att det var Dora som hjälpte oss från himmelen inför varje steg vi tog. Jag tackar Gud och hoppas att han välsignar mina barn med att i sina liv vara trogna den kallelse som var och en får.

R.P.A. (Spanien)