Man måste umgås med Kristus i Ordet och i Brödet, i Eukaristin och i bönen. Umgås med honom som man umgås med en vän, med den verkliga och levande människa som Kristus är, eftersom han har uppstått. Kristus, läser vi i Hebreerbrevet, är till i evighet och behåller för alltid sitt prästämbete. Så kan han också nu och för all framtid rädda dem som nalkas Gud genom honom, eftersom han alltid lever och kan vädja för dem.
Kristus, den uppståndne Kristus, är vår kamrat, vår Vän. En kamrat som endast låter sig ses bland skuggor, men vars verklighet fyller hela vårt liv och får oss att längta efter att vara tillsammans med honom för alltid. Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det skall säga: "Kom!" Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten. … Han som vittnar om detta säger: "Ja, jag kommer snart." Amen, kom Herre Jesus . (När Kristus går förbi, nr. 116)