Måndagen den 7 augusti
Från Surabaya flög prelaten till huvudstaden Jakarta, där han besökte nuntien. Han åkte sedan till Aryaduta Menteng Hotel för ett möte med familjer. I början sjöng deltagarna en sång som heter Rasa Sayange ("Kärlek i våra hjärtan"). Det var 150 personer från olika provinser i Indonesien och Filippinerna.
Msgr Ocáriz började med att tacka Gud för möjligheten att dela detta möte och påminde om den erfarenhet som den helige Josemaría hade haft samma dag, den 7 augusti, men år 1931. När han firade den heliga mässan förstod han innebörden av Skriftens ord som säger: »Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig« (Joh 12:32). Opus Dei-prelaten sade: »att placera Kristus på toppen av all mänsklig verksamhet innebär att man kan offra för honom alla aktiviteter under en vanlig dag. Kristus blir då den grundläggande referenspunkten och han helgar allt.«
Två av deltagarna, Erna och Sunan, gav Fadern en inramad keramik med Bapa Kami ("Fader vår"). En annan familj gav honom en bild av Vår Fru av Ganjuran, som vördas på centrala Java. En fråga kom från Tim, som tillhör den malajiska folkgruppen Dayaks, en gång kända som skräckinjagande huvudjägare. Skämtsamt påpekade han att han nu vill "jaga själar" på ett fredligt sätt på sin arbetsplats. I detta avseende frågade han hur han kunde visa sina vänner att helighet är värt att eftersträva, även om det kräver ansträngning. Msgr Ocáriz påminde honom om att »helighet inte består i rent mänsklig perfektion eller i frånvaron av brister. Det är snarare kärlekens fulländning. Det viktiga är att varje dag börja om på nytt i vår kamp för att älska Gud. Den kärleken är en nåd. Vi måste be Herren att öka vår förmåga att älska honom och andra«.
Lucia, som varit medarbetare i Opus Dei sedan 1981, uttryckte sin tacksamhet till verket och sin förvåning över bönens kraft. Hon berättade hur hennes dotter och hennes fästman gick med på att delta i en äktenskapsförberedande kurs som erbjöds av en grupp supernumerarier i Sydney, där de nu bor. "Ha tro på att bön alltid är effektiv, sa Fadern. Även om vi inte ser några resultat går ingenting, absolut ingenting, förlorat när vi ber".
Chari förklarade att hon är supernumerie och att hon tillsammans med sin man håller en serie äktenskapskurser i Indonesien, som 11 par hittills har slutfört. Detta initiativ hjälper henne att stärka sin relation med sin man Stefan.
Innan han avslutade välsignade prelaten de närvarande: »Må Herren vara i era hjärtan, i era familjer, i era intentioner och i era glädjeämnen", sa han till dem.«
Söndag den 6 augusti
På förmiddagen besökte prelaten biskop Vincentius Sutikno Wisaksono, som låg på sjukhus av medicinska skäl. Opus Dei är i Indonesien eftersom biskop Sutikono hade bett att få påbörja ett apostoliskt arbete i stiftet Surabaya.
Msgr Fernando Ocáriz gick sedan till stiftets seminarium för att hälsa på seminaristerna och prästerna, och blev imponerad av att se dynamiken i kallelserna i ett övervägande muslimskt land.
Kort därefter hölls en allmän audiens med mer än 200 personer på campusområdet för Widya Mandala Catholic University i Pakuwon. Msgr Ocáriz hälsades välkommen med en traditionell dans från Jombang (östra Java), kallad Tari Remo Bolet. Denna dans används för att välkomna gäster och för att öppna ett evenemang.
Prelaten inledde mötet med några ord om dagens liturgiska högtid, Herrens förklaring. Han uppmuntrade alla att vara medvetna om och tacksamma för de välsignelser vi får: »Både lidande och glädje är uttryck för Guds kärlek och närvaro.«
Två barn överlämnade en "blangkon" till prelaten, en javanesisk huvudbonad som symboliserar elegans och självbehärskning. Budiono, som är civilingenjör, frågade vad helgelse av yrkesarbete innebär. »Det är kärnan i den helige Josemaría Escrivás lära«, sa han. »Det handlar om att vara medvetna om Guds närvaro medan man arbetar, med hjälp av ett litet krucifix eller en bild av Vår Fru på arbetsbordet. Under deras blick är det lättare att väl utföra de uppgifter som anförtrotts oss och att arbeta i tjänst för andra.«
Shelvi, en ung tvåbarnsmamma, berättade om sitt företag som säljer barnkläder. Hon konverterade från buddhism till katolicism och njuter nu av att studera Guds ord och lära sina barn den katolska tron. Fadern uppmuntrade åhörarna att alltid tacka Gud för de nådegåvor han ger, även de som vi inte känner till.
Mötet avslutades med en folkdansuppvisning: Tari Lengang Nyai. Denna dans kommer från en etnisk grupp i västra Java och representerar smidighet och glädje. Slutligen bad prelaten om böner för påven och för biskop Sutikno.
Dela och George, de första supernumerarierna i Surabaya, hälsade på prelaten, som försäkrade dem om sina böner och påminde dem om att alltid förena sina uppoffringar och utmaningar i livet med Kristi kors.
Lördag den 5 augusti
Msgr Fernando Ocariz, Opus Deis prelat, landade på Juanda International Airport sent på eftermiddagen när solen höll på att gå ner över Surabaya, Indonesiens näst största stad.
Det är första gången som en prelat från Opus Dei besöker Indonesien, världens största skärgårdsland med mer än 17 000 öar. Medvetna om betydelsen av detta tillfälle kom några av Opus Deis medlemmar, tillsammans med sina familjer och vänner, till flygplatsen med färgglada banderoller med orden: "Selamat Datang, Padre" ("Välkommen, Fader!" på Bahasa Indonesia).