Påven håller Sara sysselsatt

Min revisor, mina frikyrkliga vänner, flyktingen jag träffar på pendeltåget … Alla vill de veta mer om påven Franciskus besök i Sverige!

”Jag skulle hellre ha påven i mitt vardagsrum än statsministern!”. Denna ovanliga slutsats kommer från vår revisor. Ett möte om vårt förlags ekonomi har plötsligt kommit att handla om påven Franciskus besök i Sverige. Denna händelse är betecknande för vad jag upplever just nu i Sverige. På de mest oväntade ställen möts jag av en förväntansfull nyfikenhet. Vanliga svenskar vill veta mer om den helige Fadern.

Jag håller ett föredrag om Elisabeth Hesselblad, vårt nya svenska helgon, i en liten svensk frikyrka. När jag tror att jag är klar uppmanas jag gå upp i talarstolen igen. ”Du kan väl berätta om påvens besök? Kan vem som helst delta i mässan? Hur får man tag i biljetter?”

Jag sitter på tåget på väg till flygplatsen och kommer i samspråk med en flykting från Västafrika. ”Är du katolik?” frågar jag. ”Ja.” ”Ska du på påvens mässa?”, frågar jag. ”Jag skulle vilja, men vet inte hur man får biljetter.” Snart sitter vi böjda över en smartphone, och försöker förstå det lite krångliga internetbaserade bokningssystemet. Innan vi skiljs åt har vi lyckats beställa.

Och på Facebook efterfrågar en gammal skolkompis biljetter – jag är glad över att kunna hjälpa till. Vi har inte träffats på mer en 20 år, men plötsligt blir det tillfälle …

Anledningen till att påven kommer till Sverige är ur ett katolskt perspektiv den sorgligaste händelsen i vårt lands historia: reformationen. Men vi märker snart att folk inte alls är intresserade av teologiska diskussioner om historiska meningsskiljaktigheter – allt intresse koncentreras till påvens person och budskap: kanske förstår de instinktivt att det är kristenhetens herde som kommer till våra nordliga breddgrader.

Och vi katoliker har fått ett gyllene tillfälle att nå ut. Ett citat ur Smedjan sätter exakta ord på vad detta tillfälle innebär: ”Då du deltar i Kyrkans spridning över hela jorden, skall du föra periferin till påven, för att hela världen må vara en enda hjord under en enda herde: ett enda apostolat!” (Smedjan, nr. 638)

Krönikören är gift med Thomas och har fyra barn. Som bokförläggare driver hon en blogg som de senaste månaderna har använts för att öka intresset för påvebesöket. Dagarna innan besöket ägnas åt att underlätta för vänner som vill delta i påvens mässa. Ett mål mat, en säng eller en plats på bussen till Malmö. Dessutom funderar hon hur barnen skall hålla sig varma under utomhusmässan, det är kallt i Sverige i november. Det får bli mycket kläder, filtar och varm choklad.